Bakteriella infektioner

Bakteriella infektioner kan förekomma överallt i eller på kroppen. Ofta går en sådan infektion över av sig själv. Kroppen undanröjer i princip själv de skadliga inkräktarna. Men om en bakteriell infektion förorsakar symptom som inte går över, kan kroppen istället bli sjukare. Bakterien som orsakar infektionen måste i det fallet undanröjas med hjälp av antibiotika.

Uppmärksamhet för (över)användning av antibiotika och tillhörande faror för resistent mot de här läkemedlen ökar över hela världen. Det nuvarande sortimentet inom den här kategorin har i enlighet med den här medicinska trenden bedömts och sammanställts på nytt.

Bakterier är små organismer som finns överallt, i och omkring oss. Många bakterier har vi nytta av, så som de bakterier som finns i tarmar och mage och som hjälper till att bryta ner maten. Via huden trängs de flesta bakterierna in. Via mun, könsöppningar och luftvägar är det svårare för bakterierna att komma in genom då slemhinnan gör det svårgenomträngligt. Om en främmande bakterie trängt sig igenom, cirkulerar immunförsvaret i kroppen och attackerar dessa inträktare. Men om dessa bakterier tränger sig ändå igenom, uppstår en infektion. Och då behövs antibiotika.

Vad är skillnaden mellan bakterier och virus?

Bakterier är dessa organismer som kan behandlas med antibiotika och tränger in via hud och öppningar. Från dessa bakterier får vi en bakterieinfektion. Virus däremot, är biologiska partiklar som orsakar sjukdomar. Skillnaden är att virus kan bara föröka sig i levande vävnad men kan även överleva i ogästvänliga ytor i kroppen. Förkylningar och influensa är orsakade av virus och kan därför behandlas med antivirala medel eller vaccin.

En bakteriell infektion orsakar värk och ofta andra symptom, beroende på var infektionen befinner sig. De vanligaste bakteriella infektionerna är:

- Lunginflammation (värk, feber, hosta, hängighet);
- Öroninflammation (öronvärk, ibland med rinnande var);
- Blåskatarr (ont när man kissar, irriterad urinblåsa, magont);
- Hudinfektioner (röd, svullen hud, ofta med klåda och/eller ont);
- Reumatoid artrit (svullnad, stelhet och smärta i lederna);
- Tarminfektion (magvärk, diarré);
- Ögoninflammation (röda ögon, ibland med ont och varbildning);
- Bakteriell obalans (tunna, gråa illaluktande flytningar i vaginan).

En läkare kan behandla bakteriell infektioner med en antibiotikakur. Antibiotika kan fås i tablettform, som kapslar eller i flytande form. Dessutom finns det antibiotikadroppar (för infektioner i ögon och öron) samt infektionshämmande salva för huden. Det är viktigt att alltid göra slut på hela antibiotikakuren. Bara då kan man vara säker på att alla bakterier har dött.