Benskörhet

Benskörhet, även kallat osteoporos, är en åkomma vid vilken mer benvävnad bryts ner än produceras, vilket medför att benen mjuknar och att risken ökar för benbrott och att ryggkotorna sjunker ihop.

Benskörhet är vanligare bland äldre. I takt med att man åldras ändras balansen mellan bennerbrytning och -tillväxt. Kvinnor i eller efter klimakteriet är extra känsliga för benskörhet: då mindre östrogenhormon produceras bryts mer benvävnad ner hos dem. Andra orsaker till primär osteoporos är exempelvis:

- För ensidig kost (för få kalciumrika matvaror);
- För lite rörelse;
- Solljusbrist. Solljus får kroppen att producera D-vitamin. D-vitamin behövs för bra upptag av kalcium ur maten.

Även en viss kroppslig åkomma eller medicinintag kan orsaka benskörhet. Ligger dessa faktorer bakom benskörheten kallas den sekundär osteoporos.

Sköra ben bryts lättare, ibland utan tydlig orsak. Dessutom kan ryggkotorna sjunka ihop. Med detta följer ryggont, sned rygg eller att man krymper på längden. Även muskelvärk, nervsmärta och organbesvär kan bli resultat av den förändrade kroppshållningen. Läkare kan mäta benens täthet för att konstatera benskörhet.

Hälsosamma, kalciumrika kostvanor (mejeriprodukter, nötter, grönsaker) kombinerade med tillräcklig motion i friska luften kan vara till hjälp för att förebygga benskörhet. Kalcium- och/eller D3-vitamintillskott kan fungera förebyggande, men tas även för behandling vid konstaterad benskörhet. Vid benskörhet kan läkaren ordinera mediciner baserade på bisfosfonater. Dessa mediciner gör så att benmassan ökar.