Diarré är ingen sjukdom, utan ett symptom som de flesta av oss någon gång drabbats av. Diarré brukar oftast gå över självmant. Vid ihållande diarré, och vid diarré som orsakar så stor vätskeförlust att det är risk för uttorkning, är det däremot viktigt att söka läkarhjälp.
Diarré
Behandlingar vid diarré
- Alla behandlingar
- Receptbelagda läkemedel
- Receptfria läkemedel
- Relevans
- Namn A-Z
- Namn Z-A
- Pris från lågt till högt
- Pris från högt till lågt
Hur fungerar Dokteronline?
Hos Dokteronline får du snabbt svar och professionella råd från läkare utan att behöva boka tid hos husläkaren. Hantera din hälsa bekvämt hemifrån med hjälp av tillförlitliga behandlingar och information.
Välj önskad behandling
Din medicinska begäran bedöms av läkaren
Apoteket ordnar med hemleverans av ditt läkemedel
Vad är diarré?
Diarré uppstår när avföringsmönstret är rubbat. Diarré, eller lös mage, kännetecknas av vattnig, tunn avföring som oftast kommer flera gånger om dagen. Diarré kan uppstå akut och besvären avtar oftast självmant efter några dagar. Ihållande besvär som varar längre än 2 veckor brukar kallas för kronisk diarré. I sådana fall kan diarrén orsakas av ett allvarligare underliggande (sjukdoms)tillstånd.
Vilka symptom kan uppstå vid diarré?
Vid diarré kan du besväras av följande symptom:
- Vattnig, lös avföring
- Syrligt doftande avföring
- Behov att tömma tarmen flera gånger per dag
- Magkramper
- Svårighet att hålla inne avföring
- Illamående och kräkningar
- Allmän sjukdomskänsla
- Trött- och matthet, eventuellt även huvudvärk
- Mörkt färgad urin. Du förlorar så mycket vätska genom avföringen att mängden urin minskar
- Feber kan förekomma
Vad orsakas diarré av?
Diarré kan orsakas av:
- Akut infektion i tarmen: Akut diarré orsakas oftast av virus, parasiter eller bakterier. I denna kategori ingår också maginfluensa, som orsakas av ett virus och är ett smittsamt tillstånd. Bakterieinfektioner orsakas vanligtvis av förorenad mat eller förorenat vatten. Förorenad mat kan t.ex. vara rått kyckling- eller fläskkött, opastöriserade mjölkprodukter, ägg och äggprodukter, fisk och räkor. Parasiter i förorenad mat och förorenat vatten kan också orsaka infektion.
- Stress: Stress stjäl energi från din matsmältning. Kroppens upptagning av vatten och mineraler ur födan försämras, och avföringen passerar snabbare genom tarmen och förblir vattnig.
- Läkemedel: Antibiotika ges för att motverka sjukdomsalstrande bakterier, men läkemedlen kan även skada nyttiga bakterier i tarmen och på så vis rubba tarmfloran. Ett vanligt läkemedel bland diabetiker – metformin – kan också orsaka diarré. Detta gäller även överdriven medicinering av sköldkörteln (vid underaktiv sköldkörtel).
- Livsmedelsintolerans: När kroppen inte tål vissa livsmedel talar man om livsmedelsintolerans. Exempel på detta är laktosintolerans (mot mjölk och mjölkprodukter) och celiaki (när gluten orsakar inflammation i tunntarmen).
- Påskyndad ämnesomsättning: När sköldkörteln är överaktiv, påskyndas ämnesomsättningen. Detta kan bl.a. yttra sig som diarré.
- Sjukdomar i mag-tarmkanalen: Crohns sjukdom (en kronisk inflammatorisk sjukdom i mag-tarmkanalen) och ulcerös kolit (kronisk inflammation i tjocktarmen) kan orsaka diarré, särskilt i samband med skov. Oljig, tunn avföring förekommer vid kroniska lever-, gallvägs- och sköldkörtelsjukdomar.
- IBS (Irritable Bowel Syndrome): Denna sjukdom kan resultera i diarré, eventuellt i kombination med förstoppning.
- Översvämningsdiarré: Vid förstoppning blir avföringen tjock och kompakt. Lös avföring kan då ta sig förbi förstoppningen. Man kan då tro att man har diarré, medan man i själva verket är förstoppad. Detta tillstånd kallas för paradoxal diarré.
- Födoämnen: Vissa födoämnen påskyndar ämnesomsättningen, t.ex. sötningsmedel som mannitol, fruktos, sorbitol och xylitol, vilka bl.a. ingår i läskedrycker (fruktos), godis och tuggummi.
- Turistdiarré: Man brukar prata om turistdiarré när diarrén uppstår på avlägsna platser med dåliga sanitära förhållanden.
Behandling och medicinering
Vilken behandling som ges vid diarré beror på vad det är som orsakar besvären. Akut diarré behöver inte behandlas direkt, eftersom besvären oftast går över efter ett antal dagar. Allvarligare former av diarré kräver behandling med läkemedel.
Vilka åtgärder bör jag vidta vid diarré?
När du har diarré kan du vidta följande åtgärder:
- Mycket vätska: Vid akut diarré förlorar du mycket vätska. Kompensera vätskeunderskottet med salt- och sockerhaltiga drycker. Bra exempel på sådana är buljong eller te med socker, men inte läskedrycker. Ta små klunkar. Även om det känns som om vätskan försvinner direkt, ska du fortsätta att ta små klunkar för att förebygga uttorkning.
- Mat: Försök äta små mängder för att hämta nya krafter. Det spelar ingen roll vad du äter, men välj helst fiberrik mat som gör avföringen fastare.
- Hygien: Var noga med din hygien. Tvätta händerna efter toalettbesök och innan du handskas med mat. Detta är givetvis även en förebyggande åtgärd.
- Ändrad medicinering: Rådgör med din läkare om du förmodar att din diarré orsakas av ett läkemedel. Sluta dock inte att använda ditt läkemedel utan att först tala med läkare.
Läkemedel för behandling av diarré
Den viktigaste målsättningen med läkemedel är att förebygga eller motverka uttorkning. Läs alltid igenom bipacksedeln för läkemedel du använder.
- Vätskeersättning: Vid uttorkningssymptom kan en läkare skriva ut vätskeersättning (som även kan fås utan recept). Det finns i pulverform eller som brustabletter, innehåller salter och druvsocker samt löses upp i vatten. Använd rent vatten utan kolsyra. Om du har svårt för att dricka allt på en gång kan du dricka lite åt gången då och då under dagen. Personer som ordinerats natriumfattig diet samt diabetiker bör alltid kontrollera hur mycket salt och socker vätskeersättningen innehåller. När du använder vätskeersättning och fortfarande har besvär av kräkningar efter ett dygn, eller fortfarande har diarré efter 3 dagar, bör du söka läkarhjälp.
- Loperamid(oxid): Loperamid(oxid) kan vara praktiskt att ta med sig om du t.ex. ska resa bort eller måste vara närvarande vid en viss tidpunkt. Diarrén brukar upphöra inom ett antal timmar och produkten verkar i 4-6 timmar. Loperamid hämmar tarmrörelserna och får anus att dras samman, vilket motverkar behovet att tömma tarmen. Avföringen stannar då längre i kroppen, vilket gör den mer fast. Uppsök läkare om diarrén inte gått över efter 2 dagars behandling med detta läkemedel. När din diarré upphört, bör du avsluta behandlingen efter högst 12 timmar. Loperamid kan nämligen också orsaka förstoppning. Kontakta läkare om du får allvarliga buksmärtor.
- Azitromycin: Vid allvarlig infektiös diarré orsakad av en okänd bakterie kan läkaren skriva ut Azitromycin. Du kommer också att få göra ett avföringstest som kommer att visa vilken bakterie det är som orsakar diarrén. När detta är fastställt, kan läkaren vid behov skriva ut ett annat antibiotikum till dig.
Alternativa behandlingar
För närvarande finns det inga alternativa behandlingar mot diarré. Förr behandlades diarré med aktivt kol, men dess effekt har hittills inte kunnat bevisas.
En sund livsstil är alltid gynnsamt, och vid sjukdomar i mag-tarmkanalen är det av största vikt att man försöker lindra eller förebygga besvär. En sund livsstil innebär att man försöker äta så nyttigt som möjligt, motionera regelbundet, undvika stress och se till att få tillräckligt med nattsömn.
Medföljande risker och biverkningar
När man har diarré löper man stor risk att bli uttorkad. Uttorkning är ett allvarligt tillstånd och kan ge följande symptom:
- Avsaknad av/sparsamt med urin och mörkfärgad urin
- Törst
- Muntorrhet
- Håglöshet
- Svimning
- Förvirring
- Dåsighet
- Snabb andning
- Förhöjd puls
- Insjunkna ögon
- Kalla armar och ben
Vid intensiva besvär bör du kontakta läkare.
Med anledning av vätskeförlusten bör doseringen av vissa läkemedel justeras, annars får kroppen i sig för mycket av produkten. Doseringen av följande läkemedel bör eventuellt – och alltid i samspråk med läkare – justeras:
- Kaliumsänkande läkemedel, diuretika och blodtryckssänkande läkemedel
- Fosfatbindare
- Insulin och vissa andra läkemedel för diabetiker
- Laxerande medel
- P-piller
Hur kan diarré förebyggas?
Diarré vid akuta tarminfektioner kan förebyggas genom följande åtgärder:
- Tvätta händerna efter varje toalettbesök.
- Tvätta händerna innan du börjar laga mat.
- Stek kyckling- och fläskkött tills det är helt genomstekt. Detta gäller även grillat kött.
- Var noga med att kontrollera bäst före-datum på förpackningar med kött, fisk, färdigskurna grönsaker, kylfärska måltider och färska fruktjuicer.
- Låt rester efter lagade måltider först svalna innan du sätter dem i kylskåpet. Förse lagade måltider som du fryser in med adekvat bäst före-datum, och använd inte produkten efter detta datum.
- Rengör ditt kylskåp regelbundet.
- Låt inte kött tina upp på diskbänken – använd hellre en mikrovågsugn, eller låt köttet tina upp i en sluten förpackning i kylskåpet.
- Produkter som snabbt blir skämda bör placeras i kylskåp direkt efter användning.
Men hjälp av följande råd kan du förebygga turistdiarré:
- Ta reda på om kranvattnet är drickbart och om det kan användas vid matlagning och tandborstning.
- Undvik drycker med isbitar i.
- Ät endast glass som säljs förpackad.
- Undvik att äta färdigskalad frukt, råkost och sallader.
- Var försiktig med mat som säljs på gatan (t.ex. i marknadsstånd).
- Förvara livsmedel kallt i förslutna förpackningar.
- Ät endast genomstekt kött och fisk. Var försiktig när du simmar i stillastående vatten. Ta reda på om du vaccinationer rekommenderas eller t.o.m. är obligatoriska. Ta med vätskeersättning för säkerhets skull.
Har du frågor om diarré? Dokteronline står dig gärna till tjänst. På vår webbsida kan du begära en konsultation hos en EU-registrerad läkare, som vägleder dig och skriver ut adekvat behandling till dig vid behov.
Källor
Thuisarts.nl. (z.d.). Ik heb diarree in het kort. Hämtad den 27 april 2019 från https://www.thuisarts.nl/diarree/ik-heb-diarree
Stichting darm gezondheid. (z.d.). Wat is de oorzaak van diarree. Hämtad den 27 april 2019 från https://www.darmgezondheid.nl/darmklachten/darmaandoeningen/diarree/
Maag lever darm stichting. (z.d.). Ziekte van Crohn. Hämtad den 27 april 2019 från https://www.mlds.nl/chronische-ziekten/crohn-ziekte-van/leven-met-de-ziekte-van-crohn/
Maag lever darm stichting. (z.d.). Colitis ulcerosa. Hämtad den 27 april 2019 från https://www.mlds.nl/chronische-ziekten/colitis-ulcerosa/hoe-de-ziekte-ontstaat/
Maag lever darm stichting. (z.d.). Klachten en symptomen van diarree. Hämtad den 27 april 2019 från https://www.mlds.nl/klachten/diarree/?gclid=Cj0KCQjw5J_mBRDVARIsAGqGLZCG4NpAjFzYip7YrEZ5yhq9O60iTANIWOihgMUDYbavBBV6JRtoCQwaAmQBEALw_wcB#klachten-en-symptomen
Farmacotherapeutisch Kompas. (z.d.). Diarree/behandelplam. Hämtad den 27 april 2019 från https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/indicatieteksten/acute_diarree
Harm, G., Kerskes, M., NVN Richtlijn Ontwikkelaars. (6 april 2018). Medicijnen aanpassen. Hämtad den 27 april 2019 från https://www.nieren.nl/bibliotheek/83-oppassen-met-medicijnen/309-medicijngebruik-als-u-diarree-hebt-of-moet-overgeven
Voedingscentrum. (z.d.). Wat helpt bij diarree. Hämtad den 27 april 2019 från https://www.voedingscentrum.nl/encyclopedie/diarree.aspx
Voedingscentrum. (z.d.). Houdbaarheidsdatum (THT/TGT). Hämtad den 27 april 2019 från https://www.voedingscentrum.nl/encyclopedie/houdbaarheidsdatum-tht-tgt-.aspx