Hösnuva

Personer med hösnuva kan vara allergiska mot pollen från träd, gräs, växter eller blommor. Dessa släpper ut pollen och frömjöl vid olika tider på året. Därför kallas hösnuva också för säsongsbunden allergisk rinit.

Besvären kommer bara under blomningsperioden för den växt eller blomma som orsakar allergin.

Pollen från träd

Träd blommar tidigare än gräs, så personer som är allergiska mot trädpollen får besvär tidigare på året: runt februari och mars.

Träd som björk, hassel och al blommar redan i januari eller februari. Om du är allergisk mot björk är du troligen också känslig för ek, poppel, hassel eller al. Även om dessa träd ser olika ut och blommar vid olika tidpunkter, kan trädpollenallergi bero på ett särskilt allergen som finns i nästan alla trädpollen.

Pollen från gräs

Det finns tusentals olika gräsarter, men i pollenet från alla dessa gräs finns bara ett fåtal allergener som kan ge allergiska besvär.

Personer som är allergiska mot gräspollen får besvär först från slutet av april eller maj när gräset börjar växa igen. Gräspollen kan spridas ända till september.

Olika växter, blommor och örter blommar från början av sommaren till hösten. Vissa har besvär av hösnuva hela säsongen, andra bara ibland.

På nätet finns olika sidor där du kan se pollenprognoser eller pollenhalter. Då kan du hålla koll på när olika träd eller växter blommar.

Livsmedel

Ofta är personer med hösnuva också allergiska mot vissa livsmedel, som grönsaker och frukt. Det kallas korsreaktivitet.

Korsreaktivitet uppstår eftersom strukturen hos pollenkornen som orsakar allergin liknar strukturen i vissa livsmedel. Immunförsvaret kan inte skilja på dessa allergener och därför kan man reagera även på dessa livsmedel. Personer med gräspollenallergi är till exempel ofta också allergiska mot melon, apelsin, tomat och vete.

När pollen eller frömjöl kommer i kontakt med ögon, näsa eller mun hos någon med hösnuva, irriteras slemhinnorna. Det leder till besvär som nysningar och rinnande ögon.

Särskilt när det är soligt och blåsigt kan pollen lätt spridas i luften. Då kan hösnuvebesvären bli värre. Besvären kan vara riktigt jobbiga, men är annars ofarliga. Så fort pollenet försvinner ur luften, försvinner också besvären.

Hösnuva känns igen på följande besvär:

• Rinnande näsa
• Rinnande ögon
• Klåda i ögonen
• Nysningar
• Täppt näsa
• Hosta
• Trötthet
• Andnöd
• Väsande andning
• Tryckkänsla i huvudet

Tänk på att dessa besvär inte alltid beror på hösnuva. Personer med hösnuva är ofta också allergiska mot annat, som kvalster eller katter. Besvären kan alltså även bero på en annan allergi.

Den allergiska reaktionen vid hösnuva orsakas av kroppens eget ämne histamin. Alla bildar antikroppar mot pollen, men reaktionen hos någon med hösnuva är mycket starkare. Om någon med hösnuva under pollensäsongen kommer i kontakt med pollen eller frömjöl, tror kroppen att ett farligt ämne kommit in. Som reaktion släpper kroppen ut extra histamin runt det område där det "farliga" ämnet finns.

Histamin gör bland annat att blodkärlen vidgas, vilket leder till att mycket vätska bildas, och det kan till exempel ge rinnande näsa. Efter ett tag kan nässlemhinnan svullna upp, vilket gör att näsan blir täppt. Dessutom fäster sig histaminet vid vissa nervändar, vilket kan ge klåda och nysattacker. Vi vet dock inte varför vissa är allergiska mot pollen och andra inte.

Vi vet däremot att hösnuva är ärftligt, anlaget finns redan vid födseln. Besvären kommer dock först efter några år och brukar minska med tiden. Ofta är besvären mycket mindre efter 40 års ålder, och efter cirka 55 år har man nästan inga besvär längre.

För att minska besvären av hösnuva bör du försöka undvika kontakt med pollen och frömjöl så mycket som möjligt. Gå till exempel inte ut för mycket under soliga och blåsiga dagar, då det finns mycket pollen i luften. Håll fönstren stängda dessa dagar och vädra bara tidigt på morgonen eller sent på kvällen när det är mindre pollen ute. Tänk också på detta när du åker bil.

Att klippa gräset själv är ingen bra idé. Låt inte heller tvätten torka utomhus, eftersom pollen kan fastna i den. Du får också mindre besvär av pollen om du är vid havet eller högt uppe i fjällen.

Även rökning, passiv rökning och att andas in irriterande ämnen som färg, lim, parfym eller rengöringsmedel kan förvärra hösnuvebesvären. Det är också bra att tvätta håret efter en sommardag innan du går och lägger dig, eftersom pollen kan fastna i håret.

Slutligen kan du kolla online hur mycket pollen det finns i luften och anpassa dina aktiviteter efter det.

Hösnuva fastställs av läkare eller allergolog genom ett allergihudtest eller blodprov. Ett allergihudtest går till så att läkaren droppar lite av allergenet på din hud. Sedan gör hen ett litet stick genom droppen i huden. Om du får en röd bula där inom några minuter, är du allergisk mot ämnet.

För behandling av hösnuva kan du först testa receptfria läkemedel på apoteket, som nässprayer, tabletter eller flytande läkemedel. Kom ihåg att snyta dig innan du använder sprayen. Du kan också använda koksaltlösning för att skölja näsan.

Om dessa inte hjälper kan läkaren skriva ut en nässpray eller tabletter med antihistaminer.

Antihistaminer blockerar effekterna av histamin. Exempel på dessa är desloratadin och cetirizin. De är väldigt effektiva: sprayen verkar inom en kvart, tabletterna inom några timmar. Dessa läkemedel tas dock inte varje dag, utan bara när du har besvär eller tror att du kommer få besvär. Även besvär som svidande och kliande ögon minskar med dessa läkemedel.

Läkaren kan också välja kromoner, som oftast finns som spray och hämmar frisättningen av antikroppar. Kromoner måste användas varje dag. Exempel på dessa är kromoglicinsyra och nedokromil.

Om du länge har mycket besvär av hösnuva kan läkaren välja kortikosteroider (binjurebarkhormoner). De verkar antiinflammatoriskt, minskar överkänslighetsreaktioner och förhindrar svullnad i nässlemhinnan. Då försvinner besvär som täppt och rinnande näsa efter några dagar. Dessa läkemedel finns som nässprayer eller inhalatorer. Några exempel är beklometason, flunisolide, budesonid, flutikason, triamcinolonacetonid och mometason.

En alternativ behandling är immunterapi (även kallad allergivaccination eller desensibilisering). Det är en behandling där man inte bara behandlar besvären, utan även den bakomliggande orsaken till hösnuva. Med immunterapi kan en person med hösnuva bli mindre känslig för de pollen hen är allergisk mot. Det sker genom att man under en längre tid tillför en liten mängd allergener. Det kan pågå i tre till fem år. Fördelen är att kroppen långsamt vänjer sig vid allergenet så att du med tiden reagerar mindre.

Immunterapi ges som injektioner och tabletter. Exempel på dessa är: Pollinex, Alutard, Grazax och Oralair (tablettform). Effektiviteten av immunterapi med allergenextrakt från gräspollen är bevisad. Behandlingen minskar symtomen, men de försvinner inte helt. Det är viktigt att ta läkemedlen regelbundet eller få dem administrerade, annars minskar effekten snabbt. Behandlingen startar oftast 4 månader före den förväntade pollensäsongen.

Av vissa antihistamintabletter kan du bli trött. Kör då inte bil om det händer.

Biverkningar av kortikosteroider är:

• Torr eller irriterad näsa och hals
• Näsblod
• Obehaglig lukt eller smak
• Sämre syn

Biverkningar av läkemedel för immunterapi är:

• Halsirritation
• Klåda i munnen
• Huvudvärk
• Svullnad runt injektionsstället
• Yrsel
• Rinnande ögon
• Väsande andning

Hösnuva går inte att förebygga. Du kan försöka undvika kontakt med pollen och frömjöl så mycket som möjligt genom att följa råden ovan. Gå till läkare om du har mycket besvär. Att undvika kontakt med pollen är tyvärr inte så lätt eftersom pollen under blomningssäsongen finns överallt i luften, och de kommer in i ögonen eller, efter inandning, i näsan.

Har du fler frågor om hösnuva? Dokteronline kan hjälpa dig. På vår webbplats kan du boka en konsultation med en registrerad EU-läkare, som kan ge dig vidare vägledning och vid behov skriva ut rätt behandling.

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/preparaatteksten/a/allergeenextract_graspollen__sublinguaal_

https://www.umcutrecht.nl/nl/Ziekte/Hooikoorts