Trombos
Vad är en trombos?
En trombos är en blodpropp som blockerar en (kropps)pulsåder. I vanliga fall stelnar blodet, om du får ett sår, för att såret ska sluta blöda. Vid trombos levrar blodet sig, utan att det blir något sår. Blodproppen som endast ska blockera såret, blir för stor och fortsätter att växa. Blodproppen kan brytas ned och leda till att något annat ställe i blodkärlet blockeras, eller på själva stället.
Behandlingar
- Alla behandlingar
- Receptbelagda läkemedel
- Receptfria läkemedel
- Relevans
- Namn A-Z
- Namn Z-A
- Pris från lågt till högt
- Pris från högt till lågt
Hur fungerar Dokteronline?
Hos Dokteronline får du snabbt svar och professionella råd från läkare utan att behöva boka tid hos husläkaren. Hantera din hälsa bekvämt hemifrån med hjälp av tillförlitliga behandlingar och information.
Välj önskad behandling
Din medicinska begäran bedöms av läkaren
Apoteket ordnar med hemleverans av ditt läkemedel
Vilka är orsakerna till trombos?
Det finns tre faktorer som leder till trombos och som orsakar en obalans i stelningsprocessen. Dessa tre faktorer kallas Virschows triad. Det är fråga om trombos om blodet rinner långsammare eller om blodets sammanställning förändras genom att ett blodkärl skadas. Orsakerna till dessa faktorer är till exempel:
- Rökning;
- Graviditet;
- Användning av p-piller;
- Skadade blodkärl;
- Operationer under narkos;
- Ärftliga avvikelser i koagulationssystemet;
- Ålderdom;
- Cancer;
- May-Thurners syndrom;
- Förmaksflimmer;
- För mycket stillasittande (till exempel i ett flygplan);
- Inte använt armar och ben på länge.
En trombos orsakas snabbare, om det är fråga om en eller flera kombinationer av ovannämnda orsaker.
Vilka olika typer av tromboser finns det?
Det finns två huvudtyper av trombos:
- Arteriell trombos, i kroppspulsådrorna;
- Venös trombos, i ådrorna.
Vid arteriell trombos bildas det blodklumpar. Kroppspulsådrorna är ansvariga för blodtillförseln till hjärtmuskeln. Arteriell trombos förekommer framför allt i kransartärer. Om detta händer uppträder en hjärtinfarkt. Om kroppspulsådrorna i lungorna blockeras uppstår det en lungemboli. Trombos i halspulsådern kan leda till en hjärninfarkt.
Vid venös trombos uppstår en stor blodpropp. Det finns två varianter av venös trombos:
- En ytlig ventrombos;
- En djup ventrombos.
I kroppen finns ytliga ådror och djupa ådror. Vid ytlig ventrombos finns en blodpropp direkt under hudytan. Det händer för det mesta i benet. Det uppstår en inflammation. Du kan känna igen inflammationen genom de röda fläckarna, svullnaden och smärtan i ådern.
Vid en djup ventrombos är ådrorna som ligger djupare i kroppen rubbade. Det kan finnas blodklumpar i ådrorna. De här ådrorna ligger mellan musklerna och leder blodet vidare till hjärtat. Den här typen kan leda till allvarliga problem på grund av sträckan. Blodflödet kan gå till lungorna och förorsaka en lungemboli där.
Hur kan man känna igen trombos?
Det finns olika sorters trombos som alla kan medföra annorlunda besvär.
- Trombosben / armtrombos:
- En stram hud;
- Lokal smärta;
- Plötslig svullnad;
- Varm eller tung känsla;
- Röda, vita eller blåa fläckar;
- Kramper;
- Skinande hud.
- Lungemboli:
- Andfåddhet;
- Smärta mellan skulderbladen;
- Andnöd;
- Hög kroppstemperatur;
- Hosta, eventuellt med blod;
- Ont i bröstet;
- Högt hjärtslag.
Vad kan jag göra själv mot trombos?
En sund livsstil är mycket viktig. Undvik långvarigt sittande eller liggande. För en sund livsstil kan du till exempel tänka på:
- En sund och varierad kost;
- Ingen rökning;
- Förebygg övervikt;
- Bär inga åtsittande kläder;
- Lägg benen i ett högt läge när du sitter still;
- Drick mycket vatten;
- Rör på dig tillräckligt.
På så sätt ökar chansen för sunda blodkärl.
Du kan även göra övningar dagligen för att minska risken för trombos. De här övningarna kan du göra flera gånger per dag:
- Böj och sträck tårna;
- Gå på stället;
- Dra upp benen.
Hur fastställs trombos?
Om du har besvär som pekar på trombos, kommer en läkare att först gå igenom ett frågeformulär med dig och utföra en blodundersökning. Blodundersökningen är avgörande för vidare undersökning. Om blodundersökningen visar att det finns risk för trombos, utförs en ultraljuds- eller en duplex- eller en angiografiundersökning. Om man misstänker en lungemboli kan läkaren välja att utföra en lungskanning.
Vilka olika behandlingar mot trombos finns?
Det finns flera sorters behandlingar mot trombos. Man använder antikoagulantmedel och eventuellt en elastisk kompressionsstrumpa. Antikoagulantmedlen är kanske mer kända som blodförtunnande läkemedel. Dessa kan minska risken för en trombos och leda till att trombosen inte ökar ytterligare. Kroppen måste slutligen själv lösa koaguleringen.
Mediciner
Trombos behandlas alltid med medicinering, men innan man ordinerar medicinering är det viktigt att det ställts en diagnos.
Trombos behandlas alltid med mediciner, här nedan ett par exempel:
- Heparin: sprutas in under huden och har en antikoagullerande effekt direkt.
- Kumariner: motverkar effekten av K-vitamin. Vitamin K tillgodoser produktionen av koaguleringsprotein.
- Blodplättshämmare: är milda koaguleringsmediciner.
- DOAC: har en bromsande effekt på koaguleringsprotein.
- Lixiana
- Eliquis
- Pradaxa
- Xarelto
Om du har besvär av trombosben, kan en elastisk strumpa anpassas. Strumpan hjälper till att förebygga svullnader och åderbråck i benen. På kvällen och natten får strumpan tas av. Läkarna rekommenderar att använda stumpan en längre tid.
Åldersförändringar
Om du haft en trombos, ska du fortsätta med kontroller om du inte använder relaterade DOAC- läkemedel. Koaguleringsvärdet i blodet mäts och medicindoseringen fastställs hela tiden på nytt. Detta har effekt på din livsstil Behandlingen kan dröja länge och även därefter kan du vidta åtgärder för att förebygga risken för en tillbakagång.
Till exempel:
- Fortsatta kontroller.
- Ange att du är trombospatient vid olika ingrepp. Tänk på både tandläkare eller vid en operation.
- Ta, i samråd med din läkare, med dig en internationell förklaring på semestern. Här står det att du är under behandling för trombos.
- Fortsätt att röra på dig.
- Undvik sporter som kan leda till skador. Begränsa risken för blödningar.
- Ät sunt och lyssna på din kropp.
Tillkommande risker och biverkningar
Varje medel mot trombos har sina egna biverkningar. För eventuella biverkningar hänvisar vi till de originella bipacksedlarna.
Hur kan tillståndet förebyggas?
Flera personer lever med risk för trombos. Det kan vara på grund av ärftlighet, men det kan även ha att göra med sättet att röra på sig. Musklerna kan trycka på blodkärlen en längre tid, varigenom det orsakar koagulering. Det kan även bero på olika typer av sport eller en graviditetsmage som trycker mot kärlen.
Det hjälper säkert om man lever sunt och inte sitter eller står still i samma hållning hela tiden. Eftersom det kan bero på flera orsaker, är det förståndigt att anpassa allt som du kan ha inflytande på så mycket som möjligt.
Källor
Harteraad.nl (utan datum). Trombos. Rådfrågat 2021-07-26 via https://harteraad.nl/aandoeningen/trombose/?gclid=CjwKCAjwuvmHBhAxEiwAWAYjJebDxKJ8noGrBnHeUwNy5Op7Ugn7bGKJaB2s1sHfCjLab5Ky3TUjxoC6s4QAvD_BwE
Trombosestichting.nl (utan datum). Vad är trombos. Rådfrågat 2021-07-26 via https://www.trombosestichting.nl/trombose/wat-is-trombose/
Nationella trombostjänsten (utan datum). Att känna igen trombos. Rådfrågat 2021-07-26 via https://denationaletrombosedienst.nl/trombose-herkennen/#:~:text=Bij%20trombose%20onderscheiden%20we%20twee%20hoofdvormen%3A%20Arteri%C3%ABle%20trombose,%28krans%29slagaderen%20Veneuze%20trombose%20%E2%80%93%20trombusvorming%20in%20de%20aderen
Trombosiscare.be (utan datum). Vad är venös trombos. Rådfrågat 2021-07-26 via https://www.thrombosiscare.be/nl-BE/wat-is-een-veneuze-trombose/
Nederländska hjärtstiftelsen (utan datum). Broschyr hjärtstiftelsen trombos. Rådfrågat 2021-07-26 via https://www.hartstichting.nl/getmedia/b1592d27-2e65-4e16-9608-1e1dd1b59ef5/brochurehartstichting-trombose.pdf
Trombosegids.nl (utan datum). Orsaker till trombos. Rådfrågat 2021-07-26 via https://trombosegids.nl/oorzaken-trombose/#:~:text=Mocht%20je%20last%20hebben%20van%20boezemfibrilleren%2C%20een%20hartritmestoornis%2C,ook%20meer%20risico%20op%20het%20krijgen%20van%20trombose.