Essentiella hälsokontroller för alla

Vilka slags mätningar är viktiga?

Blodtrycksmätning

Kontrollera ditt blodtryck regelbundet för att tidigt kunna upptäcka hypertoni (högt blodtryck) – en riskfaktor för olika hälsoproblem, såsom hjärtsjukdomar och stroke. 

Att mäta blodtrycket en gång om året borde vara lika naturligt som ditt årliga tandläkarbesök. Det är enkelt gjort, men kan förebygga allvarliga hälsoproblem. 

Närapå 1/3 av alla människor har högt blodtryck utan att vara medvetna om det. Och i Sverige gäller detta faktiskt hälften av alla personer över 65. Högt blodtryck är en av riskfaktorerna för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, såsom njursvikt, stroke eller hjärtinfarkt. Detta leder årligen till närapå 18 miljoner dödsfall världen över. Regelbundna blodtrycksmätningar kan bidra till att förebygga eventuella problem. 

• Rekommenderad frekvens: Blodtrycket bör kontrolleras en gång om året. Personer med ökad risk för hypertoni, t.ex. med ärftligt anlag för högt blodtryck, övervikt eller en stillasittande livsstil, gynnas dock av att göra tätare kontroller. 

Blodsockermätning

Kontrollera ditt blodsocker regelbundet om du har ökad risk för att få diabetes eller är diabetiker. Kontrollen kan göras genom ett blodprov eller med en blodsockermätare för hemmabruk. 

• Rekommenderad frekvens: Personer med ökad risk för diabetes, t.ex. med övervikt, högt blodtryck, inaktiv livsstil eller ärftligt anlag för diabetes, gör klokt i att regelbundet kontrollera blodsockret – t.ex. en gång om året. Diabetiker kan behöva kontrollera blodsockret oftare – detta bestäms ofta i samråd med vårdgivare. 

Symptom på hypoglykemi  
Hypoglykemi förknippas med en lång rad av symptom. För att få lågt blodsocker måste din blodsockernivå först sjunka. Själva förloppet går ganska snabbt, men kan uppdelas i tre stadier: begynnelse-, mitt- och slutstadiet. Varje stadium orsakar specifika symptom och besvär. I begynnelsestadiet – när blodsockret börjar sjunka – kan du få följande symptom: 

När blodsockernivån sjunker ytterligare (mittstadiet) kan du – utöver symptomen ovan – även känna av följande kroppsliga och psykiska besvär:

Mycket lågt blodsocker (slutstadiet) kan leda till:

Extremt lågt blodsocker kan till och med leda till döden.

Blodundersökning

Blodanalys är en viktig diagnostisk metod som används för att bedöma olika aspekter av vår hälsa, såsom blodbrist, infektioner, lever- och njurfunktionen och hormonbalansen. Blodanalys kan även användas för att upptäcka vissa sjukdomstillstånd, såsom hjärtsjukdomar och diabetes. Din husläkare kan rekommendera regelbundna blodundersökningar på grundval av din ålder, sjukdomshistoria och eventuella symptom som du känner av. 

• Rekommenderad frekvens: Blodprov tas i allmänhet enligt husläkarens rekommendationer, beroende på ditt individuella hälsotillstånd och eventuella riskfaktorer. 

Astmakontroll

För personer med astma är det av största vikt att regelbundet kontrollera lungfunktionen för att hålla sjukdomen under kontroll och minska risken för astmaattacker. Kontrollen kan utföras med hjälp av en spirometer. En sådan mäter den mängd luft som andas ut samt utandningens styrka. Genom regelbundna lungfunktionstest och registrering av eventuella förändringar kan varningssignaler för annalkande astmaattacker upptäckas och förebyggas i tid. 

• Rekommenderad frekvens: Astmakontroller utförs i allmänhet enligt läkarens rekommendation, men frekvensen kan variera från dagliga mätningar till mindre frekventa kontroller, beroende på graden av din astma och hur pass stabilt ditt symptommönster är. 

Kolesterolmätning

Kontrollera ditt kolesterolvärde regelbundet för att förebygga risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Kontrollen kan utföras med hjälp av ett blodprov. 

• Rekommenderad frekvens: Kolesterolvärdet bör i allmänhet kontrolleras från och med 20-årsåldern, och därefter ska regelbundna kontroller göras enligt vårdgivarens rekommendationer. Personer med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar – t.ex. med ärftligt anlag för hjärtsjukdom eller om personen är rökare, har högt blodtryck, diabetes eller övervikt – kan behöva testa sig oftare. 

Vad är kolesterol?  
Kolesterol är ett fettaktigt, kulliknande ämne i kroppen. En liten del av ditt kolesterol får du i dig genom maten. Den största delen av kolesterolet utsöndras av levern. Oftast producerar levern precis så mycket kolesterol som kroppen behöver. 

Symptom på högt kolesterol  
Vid högt kolesterol känner du inte av några besvär. Det är dock viktigt att åtgärda tillståndet. Högt kolesterol leder nämligen till att blodkärlen slammar igen. Detta kan orsaka hjärtinfarkt och stroke. Kolesterolvärdet är alltså viktigt att kontrollera. 

Vad är ärftligt högt kolesterol?  
I vissa familjer råder ökad risk för att drabbas av högt kolesterol och hjärt- och kärlsjukdomar. Ibland även i tidig ålder. Högt kolesterolvärde kan i sådana fall bero på en ärftlig sjukdom. Ärftligt högt kolesterol finns i olika former. Det vanligaste sjukdomstillståndet kallas för familjär hyperkolesterolemi (FH). Av världens befolkning har omkring 1 av 200-500 personer FH. 

Olika sorters kolesterol  
Vid en kolesterolmätning mäts olika ämnen: LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och en specifik typ av fett (triglycerider). 

Vad är högt kolesterol?  

• Du har högt kolesterol om ditt totalkolesterol överstiger 5 eller ditt LDL-kolesterol överstiger 3. 
• Högt kolesterol ger inga symptom. Därför är det viktigt att kontrollera kolesterolvärdet. Rådgör med din husläkare om detta. 
• Högt kolesterol ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. 

BMI och viktkontroll

Kontrollera regelbundet ditt BMI (Body Mass Index) och din kroppsvikt för att upptäcka eventuell övervikt eller fetma, tillstånd som kan orsaka olika hälsoproblem. 

• Rekommenderad frekvens: BMI och kroppsvikt bör kontrolleras regelbundet, särskilt om du har ökad risk för att drabbas av övervikt eller fetma eller redan är överviktig. Kontroller kan påvisa förändringar i kroppsvikten och fördelningen av kroppsfett, och utförs enligt vårdgivarens rekommendationer. 

Att hålla koll på din kroppsvikt är ett bra hjälpmedel för att bedöma om du får i dig tillräckligt med energi. Under perioder av sjukdom och behandlingar är det viktigt att inte gå ner (ytterligare) i vikt. I vissa fall kan du behöva gå upp i vikt. Du kan hålla koll på din vikt genom att väga dig före frukost en eller två gånger i veckan. Sträva efter att använda samma våg och att väga dig vid ungefär samma tidpunkt. Skriv upp varje resultat så att du kan se om din vikt förändras. Om du går ner i vikt bör du kontakta läkare eller dietist. 

Tandkontroll

Genom regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist kan problem med tänderna förebyggas eller behandlas på ett tidigt stadium. 

• Rekommenderad frekvens: Tandläkarkontroll bör göras två gånger om året. Tandläkaren kan till stor del bedöma ditt allmänna hälsotillstånd genom att kontrollera dina tänder och ditt tandkött. Inflammerat tandkött kan t.ex. leda till hjärt- och kärlsjukdomar eller vara ett tecken på diabetes. 

Tandköttsbesvär: 
Studier visar att tandköttsbesvär kan förknippas med ökad risk för högt blodtryck. Dessutom har parodontala behandlingar visat sig leda till sänkt blodtryck. 

Parodontit och högt blodtryck:
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har 1 av 5 vuxna problem med högt blodtryck, och 743 miljoner personer världen över har besvär i form av parodontit. Huvudförfattarinnan Eva Munoz Aguilera vid UCL Eastman Dental Institute i London: “Parodontit och högt blodtryck förekommer hos miljontals människor världen över, och bägge tillstånd bidrar till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.” 

Medan tidigare studier påvisat ett samband mellan parodontit och högt blodtryck, var det relativt okänt vilket av tillstånden som orsakar det andra. Målet med denna studie var därför att undersöka om patienter med parodontit har högre risk för att drabbas av högt blodtryck än patienter utan parodontit. Ett bevis för detta orsakssamband skulle kunna möjliggöra mer effektiv diagnosticering, förebyggande vård och behandling av tandköttsbesvär. 

Parodontit som riskfaktor för högt blodtryck:
I den systematiska undersökningen tittade man på studier som publicerats före oktober 2017. Ur de 62 utvalda studierna hämtades relevant data för bedömning av riskförhållandet. I denna studie kunde endast ett orsakssamband bevisas åt ena hållet: parodontit som potentiell riskfaktor för högt blodtryck, men inte tvärtom. Resultaten visade att diagnosen måttlig till svår parodontit kan förknippas med en 30-50 procents högre risk för högt blodtryck. Men fann även att behandling av parodontit ofta förknippas med en sänkning av blodtrycket. 

Munoz Aguilera understryker att fler studier behövs för att den konstaterade effekten ska kunna bevisas. Och vidare undersökningar skulle kunna förklara orsakssambandet ytterligare. 

Självvård för ökad tandhälsa:
Du kan själv kontrollera din tandhälsa till viss del genom att granska dina tänder (och tandkött), men den slutgiltiga kontrollen måste ändå göras av tandläkare eller tandhygienist. 

Utöver kontrollerna ovan är följande också att rekommendera:

Bedömning av mental hälsa:
Sök regelbundet hjälp om du känner av tecken på depression, ångest eller andra mentala hälsoproblem. Det är också möjligt att göra psykologiska tester online om du känner av psykiska besvär. Testresultatet kan vara till hjälp om du behöver söka läkarhjälp.