Långvariga sömnproblem är skadliga för hälsan. Dröjer besvären länge, löper du dessutom risk att utveckla kronisk sömnlöshet. Därför är det viktigt att så snabbt som möjligt ta itu med allvarliga sömnproblem. Det kan man göra på olika sätt.
Behandlingar vid allvarlig sömnlöshet
Skrivet av: Redaktionen
Senaste ändring:
Vad är allvarlig sömnlöshet?
Om du söver dåligt, betyder det inte direkt att du lider av sömnlöshet. Alla har vi väl en dålig natt, till och med personer som sover bra och personer som sover måttligt. Läkarna pratar först om allvarlig sömnlöshet när problemen motsvarar följande kriterier:
- Du sover dåligt minimalt tre gånger per vecka. Det vill säga att du somnar sent (efter mer än 30 minuter); vaknar flera gånger på natten och/eller du ligger vaken länge; eller vaknar tidigt och inte kan sova längre.
- Du har besvär av sömnbristen på dagen, till exempel på grund av att du inte är pigg, du känner dig trött eller labil, du har besvär av till exempel huvudvärk och du kan inte koncentrera dig.
- Du har haft sömnbesvär minst i tre veckor.
Började ovanstående sömnbesvär nyss (det vill säga: mindre än för tre veckor sedan), då handlar det tills vidare om kortvarig sömnlöshet. Har du haft besvären längre än tre veckor, då pratar läkarna om allvarlig sömnlöshet. Har du haft besvären längre än tre månader då är det tal om kronisk sömnlöshet.
Hur behandlas allvarlig sömnlöshet?
Läkarna ordinerar alltid först livsstilsanpassning vid symptom på ihållande sömnlöshet. Sömnproblem kan nämligen förorsakas av och upprätthållas av vissa faktorer eller vanor, såsom:
- Stress;
- Övervikt;
- Kaffe;
- Fel sömnbeteende (inte hålla sig till fasta tider för att gå till sängs, användning av alkohol för att kunna somna);
- Att kolla på dator- eller smartphone-skärmarna sent på kvällen.
Tips för att kunna sova bättre kan minska sömnproblemen.
Läkaren kommer även att kontrollera eventuella kroppsliga eller mentala orsaker för sömnlösheten. Är sömnproblemen till exempel en följd av medicinanvändning eller av besvär såsom klåda, övergångsbesvär, hosta eller en depression, vill läkaren först behandla dessa problem.
Hjälper inte livsstilsanpassningarna eller några andra behandlingsmetoder, kan läkaren besluta att skriva ut sömnmediciner.
Vilka mediciner mot allvarlig sömnlöshet?
Allvarlig sömnlöshet behandlas med sömnmediciner. För det mesta handlar det om sömnmedel ut gruppen benzodiazepiner: mediciner som verkar muskelavslappnande och lugnande. Dessutom skiljer man mellan kortverkande och långverkande benzodiazepiner.
Läkarna skriver för det mesta ut kortverkande benzodiazepiner. Dit hör även nonbenzodiazepine sömnmedel, såsom Zolpidem eller Zopiklon (Z-läkemedel). Fördelen med kortverkande sömnmedel är att du har mindre besvär av biverkningar såsom trötthet och sömnighet på dagen. Vid långverkande sömnmedel är risken större.
Hur verkar sömnpiller?
Sömnmedel ur gruppen benzodiazepiner och nonbenzodiazepiner undertrycker det centrala nervsystemet. På så sätt minskar muskelspänning och ångest och det uppträder en lugnande, omtöcknande effekt. Som följd av detta blir du sömnig. Medicinerna verkar snabbt, för det mesta inom en halvtimma. Därför verkar dessa sömntabletter bra vid besvär som att somna sent. Effekten av kortverkande benzodiazepiner varar i genomsnitt ungefär 6 timmar. På så sätt kan du sova bra största delen av natten.
Med sömnmedel försvinner inte orsaken till sömnlöshet. Det är alltså viktigt att jobba på det på ett annat sätt, till exempel genom livsstilsanpassningar, följa en sömnträning eller att behandla de bakomliggande besvären.
Sömnmedel kan tillfälligt hjälpa till att ta sig ur en ond cirkel. Genom att sova bra några nätter, minskar urtröttheten och du har mer energi på dagen. På så sätt kan sömntabletter till exempel vara en bra tillfällig lösning vid en akut stressituation, till exempel när någon nära dött.
Nackdelar med sömnmedel
Det finns även nackdelar förbundna med användningen av benzodiazepine och nonbenzodiazepine sömnmedel. Efter ett tag är verkan mindre. Du behöver ständigt mer av medlet för att kunna sova bra. Denna effekt kallas även vanebildning eller tolerans.
Vidare kan du vid långvarig användning eller vid höga doseringar utveckla ett beroende. Du klarar dig inte längre utan sömnmedlen. För personer som tidigare varit beroende av alkohol eller droger är risken större.
Ännu en nackdel som du kan få att göra med när du använder benzodiazepiner och nonbenzodiazepiner: sömnpillren kan ge biverkningar. Dessutom kan du få besvär av obehagliga abstinenssymptom (såsom huvud- och muskelvärk, häftig ångest eller förvirring) om du plötsligt slutar med användningen av medicinerna.
Nonbenzodiazepine sömnmedel såsom Zopiklon och Zolpidem är inte lämpade för alla. Dessa sömnmedel får till exempel inte användas om du lider av sömnstörningen sömnapné, en leverfunktionsstörning och muskelsjukdomen myastenia gravis. Även för personer som lider av depression eller de som ammar, är det bättre att de inte använder detta sömnmedel.
Biverkningar av sömnpiller
Vid användning av benzodiazepiner och nonbenzodiazepiner kan du få besvär av biverkningar. De mest kända besvären är bland annat:
Kör inte bil och var försiktig med andra sysselsättningar där du måste vara på alerten om du har besvär av yrsel eller trötthet.
Använd sömnmedel förståndigt
Nonbenzodiazepine sömnmedel såsom Zopiklon (Imovane) eller Zolpidem ska alltid intas med största försiktighet. Riktlinjerna för användningen av dessa sömnmedel är:
- Använd alltid så låg dosering som möjligt;
- Använd sömnpillren så kort tid som möjligt, i alla fall inte längre än två veckor efter varandra. Det bästa är att ta tabletterna bara ibland;
- Sluta inte plötsligt med långvarig användning av sömnmedicinen. Trappa ner användningen långsamt för att undvika abstinenssymptom;
- Drick inte alkohol så länge du använder sömnmedicin. Sprit kan öka den omtöcknande verkan av medicinerna.
Starka sömnmedel är receptbelagda och skrivs enbart ut av en läkare. En läkare kan på basis av en (online) konsultation bedöma om du kan använda medel såsom Zopiklon eller Zolpidem säkert.
Andra medel för att kunna sova bättre
Benzodiazepiner och nonbenzodiazepiner är inte det enda alternativet om du vill använda sömnmediciner. Mindre starka sömnmedel är till exempel:
Melatonin
Melatonin är ett kroppseget ämne som produceras av tallkottkörteln i hjärnan. Hormonet gör bland annat att du blir sömnig på kvällen. Produktionen av melatonin påverkas till stor del av den biologiska klockan och iakttagelse av ljus och mörker. Ibland producerar kroppen inte tillräckligt med melatonin. Det förekommer oftare hos äldre, men även personer som flyger till en annan tidzon (jetlag).
Melatonintabletter uppfyller bristen av melatonin. Detta medel hjälper framför allt om att somna bättre om besvären förorsakas av störd verkan av den biologiska klockan.
Biverkningar av melatonin
Trots att melatonin är ett kroppseget ämne, betyder det inte att detta sömnmedel är helt säkert. Vid användning av melatonin kan till exempel följande biverkningar uppträda, såsom:
- Huvudvärk;
- Sömnighet och/eller yrsel (var försiktig med bilkörning)!
- Onormala drömmar;
- Nervositet;
- Mag-tarmbesvär.
Användningen av melatonin avråds för gravida kvinnor och kvinnor som ammar och för personer med en autoimmun sjukdom. Melatonin finns att tillgå i låg dosering utan recept. För högre doseringar behövs ett recept från en läkare. Du kan till exempel ordna receptet via en online läkarkonsultation.
Kryddpreparat
Den som hellre tar itu med sömnproblemen på ett naturligt sätt, kan försöka med ett kryddmedel. Kryddor som vänderot, humle, passionsblomma och citronmeliss är kända för sina rogivande och sömnstimulerande verkan. Kryddorna är inte receptbelagda och finns att tillgå som te men också som kosttillskott i tablettform eller droppar.
Risken för biverkningar är ytterst liten om du håller dig till den rekommenderade doseringen. Får du ändå besvär av till exempel sömnighet, sätt dig då inte bakom ratten. Läs alltid bipacksedeln innan; kryddpreparat är nämligen inte lämpade för alla. Vänderot till exempel avråds under graviditeten och vid amning. Rådfråga vid tvivel en läkare eller apotekare.
Om Dokteronline.com
Dokteronline.com är en plattform som sammanför konsumenter, läkare och apotek för att komma fram till personlig vård. Dokteronline.com tror på ansvarsfull självregi när det handlar om symptom som lätt kan behandlas.
Källor
KNMP [Nederländska föreningen för farmaci]. (2018, 2 februari). Vänderot [Valeriaan]. Apotheek.nl. Rådfrågat den 24 juni 2020, från https://www.apotheek.nl/medicijnen/valeriaan?product=valeriaan
KNMP [Nederländska föreningen för farmaci]. (2019, 6 maj). Melatonine [Melatonin]. Apotheek.nl. Rådfrågat den 24 juni 2020, från https://www.apotheek.nl/medicijnen/melatonine
Nederlands Huisartsen Genootschap [Nederländska husläkarsamfundet]. (2018, 11 september). Ik wil misschien een slaapmiddel gaan gebruiken [Jag vill kanske börja använda ett sömnmedel] | Thuisarts. NHG. Rådfrågat den 24 juni 2020, från https://www.thuisarts.nl/slaapproblemen/ik-overweeg-slaapmiddel-te-gebruiken
PsychoseNet. (utan datum.). Benzodiazepinen: kalmerings- en slaapmiddelen [Benzodiazepiner: lugnande- och sömnmedel]. Rådfrågat den 24 juni 2020, från https://www.psychosenet.nl/medicatie/benzodiazepinen/
Zorginstituut Nederland [Nederländska vårdinstitutet]. (utan datum-a). Slapeloosheid [Sömnlöshet] – FarmacotherapeutischKompas. FK Online. Rådfrågat den 24 juni 2020, från https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/indicatieteksten/slapeloosheid
Zorginstituut Nederland [Nederländska vårdinstitutet]. (utan datum-b). Zolpidem – FarmacotherapeutischKompas. FK Online. Rådfrågat den 24 juni 2020,från https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/preparaatteksten/z/zolpidem
Zorginstituut Nederland [Nederländska vårdinstitutet]. (utan datum-c). Zopiclon [Zopiklon]– FarmacotherapeutischKompas. FK Online. Rådfrågat den 24 juni 2020, från https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/preparaatteksten/z/zopiclon