Symptom vid högt kolesterol

Kolesterol är inget farligt ämne i sig. Tvärtom: det är ett fettämne (en lipid) som är nödvändigt för cellväggarnas uppbyggnad, produktionen av gallsyra (vilken möjliggör näringsupptaget i tarmen), hormonsyntesen och bildandet av D-vitamin. Kort sagt: kolesterol är oumbärligt för kroppens livsviktiga processer. Det är dock av väsentlig betydelse att kolesterolvärdet i kroppen hålls på en viss nivå. Annars kan problem uppstå.

Hur fungerar kolesterol?

Den största delen kolesterol produceras i levern. Resten får vi i oss genom det vi äter. Kolesterolet transporteras via tarmar och blodkärl till de delar i kroppen där det behövs.

Under transporten är kolesterolet ”förpackat” i lipoproteiner (en sorts proteinbollar). Detta förhindrar fettet från att klumpa ihop sig i blodbanan. Det finns tre sorters lipoproteiner: HDL, VLDL och LDL. HDL (från engelskans “high-density lipoprotein”) och VLDL (“very-low-density lipoprotein”) brukar kallas för ”det goda kolesterolet”. LDL (“low-density lipoprotein”) brukar kallas för ”det onda kolesterolet” eftersom det har en tendens att inlagras i blodkärlens innerväggar.

Vad menas med ”högt kolesterol”?

Man talar om högt kolesterol när halten av LDL-kolesterol är för hög. Denna variant har en tendens att inlagras i artärernas innerväggar så att kärlen blir trängre eller helt blockeras.

Blodundersökning

Det enklaste sättet är att gå till husläkaren och ta ett blodprov. Men numera går det även att själv undersöka kolesterolnivån i blodet. Du tar själv ett blodprov och skickar det till ett laboratorium. Där testas blodet på vissa inflammationsvärden och fetter, bl.a. det goda kolesterolet HDL och det onda LDL. Dessa fetters inbördes förhållande är en bra indikator på hur hög risken är för hjärt- och kärlsjukdomar. Undersökningsresultatet skickas sedan hem till dig per e-post.

Vilka är symptomen på högt kolesterol?

Högt kolesterol kallas ibland för ”den smygande döden”. Detta tillstånd har nämligen väldigt få tydliga symptom, trots att det utgör en viktig riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar. Därför har vi delat upp symptomen i synliga och indirekta symptom.

Synliga symptom vid högt kolesterol

De enda synliga symptom som kan tyda på högt kolesterol är:

• Upphöjda, gula fläckar i ögonlockshuden (xantelasma).
• En vit ring runt iris (arcus lipoides).
• Knöllika förtjockningar på muskelsenor (xantom). Dessa fettväxter syns oftast på hälsenan och handledens senor. De kan också bildas på senorna i fötter, knän eller armbågar.

Indirekta symptom vid högt kolesterol

De övriga symptomen på högt kolesterol är indirekta till sin natur. Med detta menas att olika tillstånd som indirekt orsakats av högt kolesterol kan fungera som indikatorer. Dessa tillstånd ger symptom som orsakats av förträngning i blodkärlen (åderförkalkning).

Åderförkalkning

Åderförkalkning eller ateroskleros uppstår framför allt i kärlväggarna i kransartärerna, aortan och aortans förgreningar. Inlagringen av kolesterol (bildandet av aterosklerotiska plack) är en smygande process. Långsamt men säkert förträngs artärerna, vilket gör transporten av (syrerikt) blod allt svårare. Symptom uppstår först när kärlväggens diameter har minskat med 50% p.g.a. inlagrat kolesterol.

Vilka symptom som uppstår p.g.a. högt kolesterol beror på hur grav åderförkalkningen är och var i kroppen förträngningen befinner sig.

Kärlkramp

Försämrad blodcirkulation till hjärtat kan t.ex. leda till bröstsmärta (kärlkramp eller angina pectoris). Bröstsmärtan uppstår framför allt vid fysisk ansträngning eller stress. Hjärtat får inte den extra mängd syre som det behöver i dessa situationer, vilket resulterar i en tryckande smärta i bröstet.

Trötthet och andfåddhet

Andra tecken som kan tyda på högt kolesterol är bl.a. trötthet, andfåddhet, yrsel, ökad svettning och illamående. När högt kolesterol orsakar blodkärlsförträngning i benen, märks detta först och främst genom symptom såsom krampartad smärta eller trötthets-/domningskänsla i benen vid gång, trappgång eller löpning. Detta tillstånd brukar också kallas för ”fönstertittarsjukan”. Åderförkalkning i hjärnan kan t.ex. leda till koordinationssvårigheter eller synförlust.

Hjärtinfarkt

När en artär blockeras helt, uppstår syrebrist i den vävnad som samma artär normalt sett förser med blod. I hjärtat (kransartärerna) leder detta till hjärtinfarkt och i hjärnan till TIA (vid kortvarig syrebrist) eller stroke (vid långvarig syrebrist).

Dylika blockader orsakas oftast av att en blodpropp uppstått genom en bristning i kärlväggen med inlagrat kolesterol (och andra ämnen). Blockader p.g.a. blodpropp kan antingen uppstå där kärlväggen brustit eller längre fram i blodbanan.

Ett vanligt symptom på hjärtinfarkt är plötslig, måttlig till kraftig smärta i bröstet. Smärtan kan stråla ut till käkarna, axlarna och ryggen.

TIA eller stroke

Symptomen vid TIA är bl.a. förlamningstillstånd i ansiktet, synförlust ena ögat/bägge ögonen, dubbelseende eller svårighet att prata eller förstå vad andra säger. Dessa symptom är övergående. Om symptomen kvarstår talar man om stroke. Dessa två exempel på indirekta följder av högt kolesterol kan vara livshotande.

Behandling vid högt kolesterol

Högt kolesterol kan behandlas på två sätt:

• Förändrad livsstil vad gäller kost och motion.
• Medicinering i form av statiner.

Anpassa din livsstil

Vid mindre förhöjningar av kolesterolvärdet (5-7 mmol/l) kan förändringar i livsstilen ge tillräcklig effekt – enbart ändrade kostvanor kan sänka kolesterolvärdet med 10%.

Undvik mättat fett

Det viktigaste kostrådet är att minska – eller helt utesluta – intaget av mättat fett. Mättat fett finns bl.a. i feta köttprodukter (t.ex. korv), ost, grädde, kakor och andra bakverk. Rekommenderat maximalt dagsintag av mättat fett är 30 gram för män och 20 gram för kvinnor.

Ökat intag av omega-3-fettsyror

Undvik kokos- och palmolja vid matlagning och använd istället oliv- eller linfröolja. Ät fem portioner frukt och grönsaker dagligen: dessa produkter innehåller inga kolesterolhöjande fetter och kan fungera som ersättning för produkter som innehåller kolesterolhöjande fetter. Ät fet fisk, såsom makrill, tonfisk eller lax, minst två gånger i veckan. Dessa fisksorter är rika på omega-3-fettsyror, vilka sänker kolesterolvärdet. Omega-3-fettsyror finns även i avokado och nötter.

Ät mindre socker

Triglycerider reagerar framför allt på produkter som innehåller mycket socker, så minska intaget av socker – och av alkohol!

Ägg går bra att äta

Underligt nog går det bra att äta ägg, även om de innehåller mycket kolesterol. Detta kolesterol tas upp av kroppen på ett särskilt sätt och leder inte till en ökning av det cirkulerande kolesterolet.

Ät rött ris

Rött ris lär sänka kolesterolvärdet på ett naturligt sätt. Kolesterolstudier har visat att rött ris kan sänka kolesterolvärdet med hela 25%, men tillräcklig forskning saknas för att det ska kunna rekommenderas officiellt.

Sluta röka

En annan åtgärd som kan vidtas är att sluta röka. De kemiska ämnen som finns i cigaretter sänker det ”goda” HDL-kolesterolvärdet och orsakar dessutom skador på blodkärlens väggar.

Rör på dig

Minst 30 minuters motion om dagen befrämjar omsättningen av kolesterol och kan leda till viktnedgång, vilket i sin tur också sänker kolesterolvärdet

Överväg medicinering

Medicinering rekommenderas i samtliga fall där även andra faktorer ökar risken för kärlsjukdomar: högt blodtryck, diabetes, rökning och förekomst av ärftliga kärlsjukdomar. När risken är särskilt hög (>10% risk för kärlförträngning inom tio år) eller om kärlförträngning redan har konstaterats, är det nödvändigt att medicinera.

Statiner fungerar på så sätt att de blockerar det enzym i kroppen som producerar kolesterol. Statiner tas på kvällen eftersom enzymets aktivitet är som högst under natten. Det finns olika slags statiner, som samtliga har visat sig sänka det ”onda” LDL-kolesterolvärdet med 2540%, även i låga doser.

Tyvärr kan statiner – liksom andra läkemedel – orsaka biverkningar, t.ex. muskelsmärta, huvudvärk, mag-/tarmbesvär och nedsatt leverfunktion. En ökad dos statiner kan leda till ökad risk för biverkningar, även om den bara åstadkommer en sänkning av kolesterolvärdet på cirka 6%. Därför ges först en låg dos, och efter tre månader kontrolleras såväl kolesterolvärdet som leverfunktionen.

Ett annat läkemedel som kan användas är ezetimib, som hämmar upptagningen av kolesterol ur födan. Detta läkemedel är dock mycket mindre effektivt och kan orsaka fler biverkningar än statiner.

Påbörja en konsultation