Tampongsjuka (TSS) – orsak, symtom & behandling

Vad är tampongsjuka?

Tampongsjuka är en akut, potentiellt livsfarlig infektionssjukdom.

Denna sällsamma åkommas vetenskapliga namn är toxiskt chocksyndrom (TSS). Patienten kan nämligen hamna i chocktillstånd genom en häftig immunförsvarsreaktion mot bakteriella toxiner (giftämnen) om den inte får behandling.

Det är alltså bråttom med medicinsk behandling vid tampongsjuka.

Numera är tampongsjuka mycket ovanligt

Tampongsjuka (även kallad TSS) kallas så för att den kan uppstå under eller efter menstruering.

Under slutet av 70-talet och början av 80-talet nådde tampongsjuka sin zenit bland kvinnor. Detta hände då en ny sorts superabsorberande tampong hade lanserats som man kunde använda under längre än ett dygn.

Sen dessa tamponger försvunnit från marknaden har antalet drabbade av tampongsjukan sjunkit drastiskt. Numera är tampongsjuka mycket sällsynt, och det är framförallt kvinnor mellan åldrarna 15 och 25 som drabbas.

Tampongsjuka hos äldre kvinnor, män och barn

Tampongsjuka kan även förekomma bland äldre kvinnor, män och bland barn, exempelvis vid tamponganvändande efter ingrepp i hals-, öron- och näsområdet. Dessutom kan andra (sekundära) infektioner ge TSS, bland annat till följd av ett kirurgiskt ingrepp eller av bältros.

Vad orsakar tampongsjuka?

TSS till följd av tamponganvändning överförs oftast genom gula stafylokockbakterier.

Denna bakterie förekommer hos ungefär en tredjedel av alla människor, vid näsa, armhåla, skrev eller vagina. Vanligtvis är de ofarliga, men under särskilda omständigheter, såsom långvarigt tamponganvändande, kan vissa stafylokockstammar börja producera verkliga gifter som troligen sprider sig i kroppen via blodet.

Detta leder till akuta, svåra symptom såsom hög feber, skakningar, ischias och röda hudutslag.

Behandlas detta inte kan komplikationerna bli mycket svåra.

Vad som gör att vissa människor drabbas av tampongsjuka och andra inte är otydligt. Det antas att det är så då inte alla har motstånd för att neutralisera gift från vissa bakteriestammar. Människor som aldrig har haft tampongsjuka löper högre risk att drabbas.

Symptom på tampongsjuka

Symptom på tampongsjuka uppstår plötsligt och är ofta extrema. De kan vara desamma som vanliga mensbesvär, men svårare. Nedan finner du en summering av tecken som kan tyda på tampongsjuka:

1. Hög feber (ofta över 39 grader);
2. Andra febertecken, såsom kalla kårar, huvudvärk, utmattning, muskelvärk, illamående, kräkning och diarré;
3. Rödfläckiga utslag över hela kroppen;
4. Yrsel;
5. Svimning;
6. Förvirring;
7. Rödögdhet;
8. Blå fläckar;
9. Extremt sjunkande blodtryck (chock);

Behandlas tampongsjukan inte har den inom en vecka skadat organ såsom lever, njurar, lungor och hjärta.

Hur behandlas tampongsjuka?

Behandling av tampongsjukan styrs av hur svår åkomman är och vilket stadium den nått. Svår TSS behandlas med antibiotika.

Vid sänkt blodtryck sätter sjukhuset in medicinering mot sänkt blodtryck samt extra fukt (genom infusion) för att motverka uttorkning. Njurdialys, tillsatta blodprodukter och/eller extra syre kan också vara nödvändigt.

Vad kan man göra för att förebygga tampongsjuka?

Det går att sänka risken för TSS på grund av tamponganvändning genom att följa nedanstående tips:

· Använd inte tampong om du tidigare haft besvär med gula stafylokockbakterier;

· Använd inte tamponger under hela menstrueringen, utan växla mellan dessa och bindor (exempelvis nattetid);

· Använd endast tamponger under menstrueringen och inte för att fånga upp det vaginala avskrädet;

· Använd endast tamponger med låg uppsugningsförmåga. Byt ut dessa ofta: var 4e-8e timme och vid svår menstruering var 2a-3e timme eller oftare;

· Tvätta händerna både före och efter att tampongen sätts på plats.

Det är rekommenderat att kontakta läkaren omedelbart om man upplever ovan nämnda symptom, speciellt om riskfaktorer har identifierats.