I läkarens behandlingsplan pratar man först om en så kallad icke-farmakologisk strategi. Det handlar om livsstilsförändringar som kan göra att besvären hålls bättre under kontroll. Det finns tydliga samband mellan kondition och övervikt och hur bra astman kan kontrolleras. Dessutom kommer läkaren att ordinera läkemedel beroende på hur ofta du har besvär. Vid mindre frekventa astmaanfall rekommenderas ett kortverkande β2-sympatomimetikum som salbutamol eller terbutalin vid behov, men om detta behövs oftare än 3 gånger per vecka går läkaren över till en inhalationskortikosteroid, som Beclometason, budesonid, ciklesonid eller flutikason, eller, vid kvarstående lokala biverkningar, till montelukast.
En inhalationskortikosteroid kan kombineras med ett långverkande β2-sympatomimetikum, som formoterol eller salmeterol, om resultatet fortfarande inte är tillfredsställande. Om astman fortfarande inte är under kontroll efter dessa steg efter 3 månader brukar man remitteras till specialistvård. Då pratar man om ”svårbehandlad astma”.
Läkemedel
Vid mindre frekventa astmabesvär (2 gånger per vecka eller mindre) rekommenderas vid behov ett kortverkande β2-sympatomimetikum (som salbutamol).
Vid mer frekventa besvär (3 gånger per vecka eller oftare) och ökat behov av det kortverkande β2-sympatomimetikumet rekommenderas underhållsbehandling med en inhalationskortikosteroid (ICS).
Om tillräcklig astmakontroll inte uppnås med detta kan ett långverkande β2-sympatomimetikum läggas till.
Alternativa behandlingar
Det finns flera alternativa behandlingar. Dessa ersätter aldrig en vanlig behandling, men kan fungera bra som komplement. Håll alltid din läkare informerad om du funderar på alternativa behandlingar.
- Det finns homeopatiska medel som kan ge bra resultat för ditt immunförsvar. Du kan köpa dessa själv, men du kan också be om råd hos en homeopat. Detta är dock inte vetenskapligt bevisat.
- Akupunktur, en gammal österländsk behandlingsmetod, kan ge bra resultat. Akupunktören försöker med små, tunna nålar återställa balansen i dina energiflöden. Detta är inte vetenskapligt bevisat.
- Andningsterapi är alltid en riktigt bra kompletterande behandling. Fysioterapeuter och logopeder erbjuder ofta detta, inte bara för astmapatienter utan även för andra tillstånd. En bra andning i vila och vid ansträngning är alltid eftersträvansvärt.
- Antroposofiska behandlingar kan vara väldigt breda. Det kan bestå av rörelseterapi, kostråd, läkemedel och massage.
- Naturläkemedel och fytoterapeutiska behandlingar använder gammal kunskap om örter, kombinerat med modern forskning. Man använder örter, massage och anpassad kost.
- Om stress och känslor kan utlösa anfall hos dig är yoga ett riktigt bra alternativt stöd. Du lär dig att balansera kropp och själ och att använda bra andning, vilket gör att du lättare kan hantera stress och känslor.
Livsstilsförändringar
Din livsstil har stor betydelse för hur mycket du besväras av astmasymtom. Som du vet är astma en kronisk sjukdom, men det finns sätt att göra livet så bra som möjligt.
Följande livsstilsanpassningar är mest effektiva:
- Se till att folk omkring dig vet att du har astma. Då kan de ta hänsyn till det och du får förståelse om du undviker vissa aktiviteter och miljöer.
- Om du röker är det egentligen självklart att sluta. Dessutom är det smart att undvika miljöer där det är rökigt, egentligen är varje cigarett i din närhet en för mycket, undvik passiv rökning.
- Om du har testat positivt för allergener är det viktigt att undvika dessa allergiska irriterande ämnen för att förebygga anfall. Har du icke-allergisk astma gäller detta särskilt för miljöer med mycket trafik och vissa väderförhållanden när det är högre risk för smog. I olika väderappar finns ofta särskilda ikoner som visar risknivån för astmapatienter.
- Om du har allergisk astma kan åtgärder mot husdammskvalster ge bra resultat.
- Se till att ha bra kondition. Om din kondition och uthållighet förbättras blir även dina anfall mindre allvarliga.
- Slutligen är även ditt BMI viktigt. Fetma hänger ihop med sämre astmakontroll, minskad effekt av kortikosteroider och minskad luftvägsdiameter, även efter korrigering för lungvolym.
