Grovt sett kan vi dela in antikonception i två huvudtyper: hormonella preventivmedel och icke-hormonella preventivmedel. Det finns också ett tredje alternativ: permanent antikonception (sterilisering).
Hormonella preventivmedel
Antikonceptionspiller är ett av de mest använda preventivmedlen. P-pillret verkar med hjälp av hormoner. De flesta p-piller innehåller en kombination av de kvinnliga könshormonerna östrogen och gestagen. Dessa ämnen är doserade så att de stoppar ägglossningen, så inget ägg släpps ut. Hormonerna förändrar också slemhinnan i livmodern och livmoderhalsen. Spermier får då svårare att ta sig in i livmodern och ett eventuellt befruktat ägg kan inte fästa sig.
Typer av p-piller
Det finns olika typer av p-piller att välja mellan. Det kan ibland vara lite förvirrande.
- Enfaspiller: I den här typen av p-piller har alla tabletter i kartan samma innehåll. Varje tablett innehåller alltså samma dos av de aktiva ämnena.
- Innehåller enfaspillret mindre än 30 mikrogram östrogen, kallas det ett sub-30-piller.
- Innehåller pillret 30 till 50 mikrogram östrogen, är det ett sub-50-piller.
Ju mindre östrogen ett p-piller innehåller, desto mindre risk för biverkningar.
- Flerfaspiller: I den här typen av p-piller varierar doseringen av de aktiva ämnena. En tablett kan innehålla lite mer östrogen eller gestagen än en annan. Flerfaspillret efterliknar den naturliga hormonbalansen under en menscykel. Skillnaderna i dosering syns på de olika färgerna på tabletterna.
- Minipiller: Det finns också p-piller som bara innehåller ett hormon (progesteron). Dessa så kallade minipiller är mildare, ger mindre risk för biverkningar och kan även användas om du ammar.
Användning av p-piller
P-piller är ett väldigt säkert preventivmedel, så länge det tas på rätt sätt. Hur du använder p-piller beror på vilken typ du har. För de flesta p-piller tar du en tablett varje dag i 3 veckor. Sedan följer en så kallad uppehållsvecka: 7 dagar då du inte tar något p-piller. Under den veckan får du en blödning som liknar mens, men som oftast är ganska lätt. Det kallas en bortfallsblödning. Du är också skyddad mot graviditet under uppehållsveckan. Det finns också p-piller utan uppehållsvecka. Då tar du en tablett varje dag tills kartan är slut och fortsätter direkt med nästa karta. Beroende på typ av p-piller kan du ändå få en bortfallsblödning. Effekten av p-piller försvinner snabbt. Om du slutar med detta preventivmedel blir du nästan direkt fertil igen.
P-piller för andra ändamål
Ibland tar kvinnor p-piller av andra skäl än att förhindra graviditet. Till exempel om de har problem med mensen, som kraftiga blödningar, mycket mensvärk eller en väldigt oregelbunden menscykel. P-pillret ersätter de naturliga menstruationerna med en mild, regelbunden bortfallsblödning, vilket minskar dessa besvär.
Kvinnor som tar p-piller kan skjuta upp mensen. Det kan vara praktiskt om du till exempel ska opereras, åka på semester, har en tävling eller om mensen av någon annan anledning kommer olägligt.
Akut-p-piller
Akut-p-piller är inte samma sak som ett vanligt p-piller. Den så kallade "dagen-efter-piller" är bara till för att förhindra graviditet efter oskyddat sex. Akut-p-piller innehåller en viss mängd hormoner som stoppar ägglossningen och/eller hindrar att ett befruktat ägg fäster sig. Då kan ingen graviditet uppstå. Tabletten måste dock tas så snart som möjligt: helst inom 12 timmar, men senast inom 3 till 5 dagar efter det oskyddade samlaget.
P-spruta
Kvinnor som tycker det är svårt att ta en tablett varje dag kan välja en p-spruta. Då sprutas hormonerna in i kroppen, vilket skyddar mot graviditet i 12 veckor. P-sprutan ges av läkare eller sjuksköterska.
Hormonimplantat
Ett hormonimplantat är en liten stav som placeras under huden på överarmen. Implantatet släpper ut en liten dos hormoner varje dag. Då är du skyddad mot graviditet i 3 år. Hormonimplantatet sätts in av läkare eller sjuksköterska.
Antikonceptionsplåster
När du använder antikonceptionsplåster tas hormonerna upp genom huden till blodet. Plåstret byts ut en gång i veckan. Efter tre veckor har du en uppehållsvecka. Under den veckan får du en bortfallsblödning.
Vaginalring
En vaginalring släpper ut hormoner till slemhinnan i slidan. Ringen sitter kvar i tre veckor, sedan har du en uppehållsvecka. Ringen är lätt att sätta in och ta ut. Det kan jämföras med att använda en tampong.
Hormonspiral
En spiral kallas också Intra Uterine Device (föremål i livmodern) eller IUD. Den består av ett litet plastankare som placeras i livmodern av läkare. Spiralen släpper ut en liten mängd gestagen varje dag. Då är du hela tiden skyddad mot graviditet. Hormonspiralen måste bytas ut efter 5 år.
Icke-hormonella preventivmedel
Det finns också sätt att undvika graviditet utan hormoner. Barriärmetoder som kondom eller pessar passar bra för detta. Ett annat icke-hormonellt preventivmedel är kopparspiralen. Icke-hormonella preventivmedel ger inga biverkningar och kan användas säkert av kvinnor som ammar.
Barriärmetoder: En barriärmetod hindrar spermier från att nå livmodern. Dessa preventivmedel är bokstavligen en barriär mellan sperma och livmoder.
Det finns olika typer:
- Kondom: Kondomen är än så länge det enda icke-permanenta preventivmedlet som är till för män. Kondomer är säkra så länge de används enligt instruktionerna. Fördelen med kondom är att det också skyddar mot könssjukdomar (sexuellt överförbara infektioner, eller STI). Kondomer finns i många olika typer och storlekar. Välj en variant som passar och känns bekväm.
- Kvinnokondom: Kvinnokondomen är en slags påse med en gummiring. Du för in kondomen (upp till 24 timmar) före samlaget i slidan. Du behöver alltså inte avbryta sexet för att sätta in den, vilket du måste med en kondom för män. Kvinnokondomen skyddar också mot STI.
- Pessar: Ett pessar är en gummikåpa som placeras över livmodermunnen. Det kan göras från 2 timmar före samlaget. Använd alltid pessar tillsammans med en spermiedödande gel. Efter sex ska pessaret sitta kvar i slidan i ytterligare 6 timmar. Först då är det säkert att alla spermier dött och kåpan kan tas bort.
- Kopparspiral: En kopparspiral är ett litet, ankarliknande föremål som placeras i livmodern. Spiralen släpper hela tiden ut en liten mängd koppar. Det gör spermierna inaktiva så att ingen befruktning kan ske. En kopparspiral skyddar mot oönskad graviditet i ungefär 5 till 10 år. Spiralen sätts in i livmodern av läkare.
Permanent antikonception
En permanent form av antikonception är sterilisering. Vid det här kirurgiska ingreppet avslutas fertiliteten för gott. Efter sterilisering kan du i princip inte längre få barn. Sterilisering är därför bara för personer som inte längre vill ha barn. Både män och kvinnor kan steriliseras.
Sterilisering hos män
Vid vasektomi (sterilisering av män) klipps sädesledarna av. Då finns det inga spermier i sperman längre och befruktning kan inte ske. Operationen görs av en urolog.
Sterilisering hos kvinnor
Om en kvinna väljer sterilisering stängs äggledarna av. Då kan fertila ägg inte längre möta spermier. Numera gör en urolog det här ingreppet med två små snitt i bukväggen (laparoskopi).
Sterilisering görs både hos män och kvinnor polikliniskt. Du kan alltså gå hem samma dag.
