HIV

Förkortningen HIV står för ”human immunodeficiency virus” (humant immunbristvirus). Viruset överförs sexuellt och tillhör därför kategorin könssjukdomar. Utan behandling bryter viruset ner immunsystemet. Kroppen blir på så sätt alltmer sårbar för patogener. Detta innebär att snabb behandling är absolut nödvändig. Det finns inget botemedel mot HIV, men medicinering kan förhindra att tillståndet utvecklas till aids.

HIV orsakas av ett så kallat retrovirus. Viruset angriper immunsystemet genom att förstöra vissa typer av vita blodkroppar (CD4+ T-lymfocyter). Utan dessa celler kan kroppen inte längre försvara sig mot infektion.

HIV är en farlig könssjukdom. I början orsakar tillståndet milda symptom som försvinner av sig själva. Därefter förblir viruset vilande i kroppen under lång tid. Under denna period försvagas immunsystemet alltmer. Denna fas kan pågå i månader eller till och med år.

Om HIV inte behandlas blir kroppen mottaglig för en rad allvarliga tillstånd, såsom cancer, demens och allvarliga infektioner som lunginflammation. I detta skede kallas HIV av läkare för “acquired immunodeficiency syndrome”, eller aids.

Som med många andra könssjukdomar märker många människor inte en HIV-infektion direkt. De första symptomen uppträder först efter några veckor. HIV utvecklas i etapper. Nedan följer en list av de vanligaste HIV-symtomen i varje fas.

Första fasen: akut HIV

Symptomen börjar ca 1 till 6 veckor efter infektion. Kroppen börjar bekämpa infektionen. Denna fas kallas också "akut HIV".

• Influensaliknande symtom, såsom feber, halsont, muskelsmärta, huvudvärk, trötthet;
• Svullna körtlar;
• Hudutslag;
• Diarré;
• Nattsvettningar;
• Sällsynta symtom inkluderar sår på slemhinnan i munnen eller på könsorganen;
• Vissa människor har inga symtom alls.

Akuta HIV-symtom försvinner efter några dagar eller veckor.

Andra etappen (latent stadium)

Viruset fortsätter att sprida sig, men detta märks vanligtvis inte. Virusets smittsamhet fortsätter dock. Viruset kan därför föras vidare till andra utan att man vet om det. Denna fas kan pågå upp till 15 år.

Tredje fasen: HIV blir aids

Vid denna fas är immunsystemet allvarligt skadat. Kroppen är därför mottaglig för alla typer av infektioner och sjukdomar. Sjukdomen kallas inte längre HIV eftersom den har utvecklats till aids. Symtomen varierar kraftigt från person till person.

Symtom på en avancerad HIV-infektion inkluderar:

• Viktminskning;
• Andfåddhet;
• Ihållande trötthet.

I denna fas förekommer en ökad risk för infektioner och andra sjukdomar, till exempel:

• Svampinfektioner;
• Lunginflammation;
• Infektioner av viruset herpes simplex;
• Tuberkulos;
• Livmoderhalscancer;
• Lymfkörtelcancer.

Eftersom immunsystemet inte längre kan bekämpa dessa infektioner kan dessa komma livshotande tillstånd för obehandlade aidspatienter.

HIV-virus finns i försats, sperma, vaginalvätska, bröstmjölk och blod. Du kan därför bli smittad med denna könssjukdom om du har osäkert sex, men HIV kan också spridas genom blodkontakt, till exempel om man använder en hypodermisk spruta eller ett rakblad som har förorenat blod på sig.  Detta kan också hända om en partner har ett sår som kommer i kontakt med smittsamma kroppsvätskor.

Människor med många sexuella partners löper en extra risk att drabbas av denna könssjukdom. HIV är vanligast hos män som har sex med män. Majoriteten av infektioner förekommer i denna grupp eftersom HIV mycket lättare överförs genom analsex än genom vaginalt sex. Men kvinnor och heterosexuella män kan också få HIV.

HIV är också vanligare i vissa områden, bland annat Asien, Afrika, delar av Syd- och Centralamerika, Östeuropa och Ryssland.

Eftersom HIV är smittsamt är säkert sex mycket viktigt. Använd alltid kondom.

Om du löper stor risk att drabbas av HIV finns det läkemedel som hjälper till att förhindra infektion. Dessa läkemedel kallas PrEP (Pre Exposure Profylax). PrEP-läkemedel är virushämmare.

Det finns också snabba mediciner som kan användas i nödsituationer (högst 72 timmar efter en eventuell infektion), i händelse av en trasig kondom till exempel. Dessa läkemedel kallas PEP: Post Exposure Profylax. Dessa läkemedel innehåller också virushämmare.

PrEP- och PEP-mediciner ordineras endast i vissa fall.

HIV kan endast detekteras i blodet tre månader efter överföringen. Detta har att göra med den tid det tar för kroppen att producera antikroppar. Som med alla virus skapar kroppen antikroppar mot HIV. Tyvärr kan antikropparna inte bekämpa viruset vid HIV. Förekomsten av antikroppar visar att du har HIV. Symptomen på akut HIV är mycket lika influensasymtom. Detta gör det ofta svårt att känna igen sjukdomen och det är det som gör HIV så farligt.  Du kan snabbt få reda på eller utesluta en eventuell infektion genom att göra ett HIV-test.

Om du har HIV-symtom måste du testa dig så snart som möjligt, men kom ihåg att hiv endast kan upptäckas 2 veckor till 3 månader efter infektion. Gör ett test så snart som möjligt om du har regelbundet oskyddat sex och löper högre risk för HIV och/eller andra veneriska sjukdomar. Gör alltid ett HIV-test (efter tre månader) om du har haft oskyddat sex med någon som är smittad med HIV. Du kan gå till en läkare för ett HIV-test. Läkaren kommer att ta ett blodprov och få det undersökt i ett laboratorium.

Självtester för HIV finns också numera. Om resultatet av ditt HIV-test är negativt, men du fortsätter att ha symtom eller litar inte på testresultatet, bör du konsultera en läkare så snart som möjligt.

Om resultatet är positivt, sök omedelbar behandling även om du inte har några HIV-symtom ännu eller om de verkar minska.  Om du har fått HIV-viruset finns det en risk att du också har en annan venerisk sjukdom.  Det är därför klokt att testa dig själv och din(a) partner(s) för andra könssjukdomar.

HIV måste behandlas omedelbart för att förhindra att viruset orsakar allvarliga skador. Du bör även informera alla sexuella partners omedelbart;  De måste också testas så snart som möjligt.

HIV kan nu behandlas väl med medicinering. HIV-behandlingen kan inte bota sjukdomen men medicinering säkerställer att immunsystemet inte bryts ner mer. Med rätt behandling har HIV-patienter vanligtvis en genomsnittlig förväntad livslängd. Det är viktigt att alla läkemedel tas ansvarsfullt och regelbundet. HIV-medicinering måste användas dagligen under resten av patientens liv.

Vid en HIV-infektion får man behandling med virushämmare. Dessa läkemedel hindrar viruset från att föröka sig. På så sätt minskar antalet viruspartiklar i blodet. Om denna så kallade "virusbelastning" blir så låg att den är osynlig kan viruset inte längre föras vidare.  HIVinfektionen är då inte längre smittsam och brukar inte smitta igen så länge medicinen tas på rätt sätt.

Det finns olika typer av HIV-hämmare. De hanterar alla viruset på olika sätt. Därför består HIV-behandling vanligtvis av en kombination av tre olika HIV-hämmare. Vanliga HIV-hämmare är:

Nukleosida omvända transkriptashämmare NRTI

• Tenofovir;
• Abacavir;
• Zidovudine;
• Lamivudine;
• Emtricitabine;
• Didanosinin.

Icke-nukleosida omvänt transkriptashämmare NNRT

• Efavirenz;
• Nevirapin;
• Etravirin;
• Rilpivirin.

Proteashämmare (PIs)

• Atazanavir;
• Darunavir ;
• Ritonavir ;
• Fosamprenavir;
• Saquinavir;
• Tipranavir;
• Indinavir.

CCR5-hämmare

• Maraviroc;
• Raltegravir.

Fusionshämmare (ingångshämmare)

• Enfuvirtide.

En läkare avgör vilken kombination av läkemedel som är bäst att använda. Det finns också läkemedel där flera HIV-hämmare kombineras i ett piller.

Ibland visar sig viruset vara resistent mot ett visst läkemedel. En annan slags kombinator kan då ordineras.

Tänk på följande när du genomgår en HIV-behandling:

• Virushämmare kan orsaka biverkningar. Du kan till exempel drabbas av symtom som illamående, diarré, huvudvärk eller trötthet. Långvariga symtom inkluderar nervsmärta i händer och fötter, diabetes och blodavvikelser. Kontakta en läkare om biverkningarna är allvarliga eller inte minskar;
• Ta medicinen på ett ansvarsfullt sätt enligt din läkares instruktioner. Detta är mycket viktigt. Om du inte tar läkemedlen i tid kan viruset bli resistent mot behandling. Se till att du också har detta i åtanke när du reser, när tiden ändras vid vinter- eller sommartid eller om du vill fasta under Ramadan. Bipacksedeln informerar dig även om vad du ska göra om du glömmer ett piller eller om du kräks eller får diarré;
• HIV-medicinering skyddar inte mot andra könssjukdomar så använd alltid kondom vid sex.

Har du frågor om HIV och aids eller om din HIV-behandling? En läkare eller apotekare hjälper dig gärna.

Läkemedel mot HIV kräver recept i de flesta länder. Detta gäller även läkemedel som förebygger HIV (PrEP/PEP).  Du kan begära en lämplig behandling på Dokteronline. Din ansökan kommer att bedömas av en läkare baserat på det medicinska frågeformuläret du har fyllt i. Ett skriftligt recept kommer sedan att skickas vidare till ett apotek, varefter den föreskrivna medicinen diskret levereras till ditt hem.

Vill du ha mer information om läkemedlen mot HIV? Fråga en läkare eller apotekare.